Afasi och skrift

Ingrid Behrns
E-mail: ingrid.behrns@neuro.gu.se

Afasi är en språkstörning efter förvärvad hjärnskada. Den vanligaste orsaken är stroke och i Sverige får ca 12000 personer per år afasi. Språkstörningen påverkar förmågan att hitta rätt ord, sätta samman dem till meningar och att förstå tal. För de allra flesta innebär afasi också en svårighet att läsa och skriva. Men symtomen varierar mellan olika individer, från att inte alls kunna läsa och skriva till att enbart ha lätta svårigheter med det skrivna språket. Nedan beskrivs två projekt: Afasi och syntaktisk struktur i skriftliga berättelser och Upplevelser av läsning och skrivning vid afasi. Vetenskapsrådet har nyligen beviljat 5,2 miljoner till det förstnämnda projektet.

Afasi och syntaktisk struktur i skriftliga berättelser

Afasi är en språkstörning efter förvärvad hjärnskada. Den vanligaste orsaken är stroke. I Sverige får ca 12000 personer per år afasi, varav ca 35 procent beräknas vara i arbetsför ålder. Språkstörningen påverkar förmågan att hitta rätt ord, att sätta samman dem till meningar och att förstå tal. För de allra flesta innebär afasi också en svårighet att läsa och skriva. Detta får stora negativa konsekvenser för individen eftersom en så stor del av vår kommunikation idag sker med skriftligt språk. I det föreslagna projektet planerar vi att undersöka skrivförmågan hos personer med afasi samt möjligheten att genom behandling förbättra densamma.

I arbetet med att skriva en text ingår att formulera tankar i ord som ska placeras på papper men också att planera innehållet, läsa texten, ändra formuleringar, korrigera meningsbyggnad och rätta stavfel. Flera av dessa delprocesser pågår samtidigt och att skriva är alltså en mycket komplex aktivitet som ställer stora krav på kognitiva resurser. Det saknas dock kunskap om hur de olika delprocesserna samverkar och hur skrivarbetet påverkas om en eller flera delprocesser skadas i samband med afasi.

Syftet med föreliggande projekt är att:

• studera syntaktisk bearbetning vid afasi, framför allt i skriftlig produktion,
• sätta det i relation till andra språkliga förmågor och till de kognitiva processer som interagerar under det att en person skriver en sammanhängande text,
• jämföra den skriftliga produktionen med muntlig.

Projektet kommer att undersöka såväl skrivprocessen (dvs allt arbete som ligger bakom en text) som dess färdiga produkt (dvs den färdiga texten). Analyserna kommer att ha sitt fokus på analys av syntaktisk struktur och detta har flera anledningar. Dels anges nedsatt syntaktisk förmåga (baserat på studier av talat språk) som ett framträdande symtom vid afasi. Dels är kopplingen mellan syntaktisk förmåga och skrivförmåga oklar och har varit föremål för omfattande diskussioner, bland annat inom skrivforskning som rör modersmålsundervisning. Slutligen visar våra tidigare studier på två intressanta resultat gällande syntax i skrivandet hos personer med afasi. För det första visade det sig att den syntaktiska strukturen i skrivna berättelser (av personer med afasi) påverkade huruvida läsaren uppfattade berättelserna som sammanhängande eller inte. För det andra uppvisade deltagare som fått lära sig använda datorbaserade rättstavningsprogram en förbättrad meningsbyggnad i skriven text – trots att detta inte alls tränats under studien. Rättstavningsprogrammet påverkade alltså inte enbart förmågan att stava, utan också andra språkliga nivåer. En viktig fråga som uppkommer här är också om behandling med syfte att förbättra skrivförmågan även har inverkan på förmågan att uttrycka sig muntligt.

Projektet startade i januari 2013, kommer att pågå under fyra år och involvera sammanlagt 32 deltagare. Projektet kommer att vara uppdelat i tre mindre delprojekt:(1) Min berättelse; resultat från en grupp personer med afasi jämförs med resultat från en referensgrupp bestående av friska deltagare, (2) Skrivförmågan över tid; data samlas in under två år från personer med afasi, (3) Datorbaserat skrivstöd; personer med afasi kommer att erbjudas datorbaserad skrivträning för att se vilken effekt det får på skrivförmågan men också undersöka hur förmågan att uttrycka sig muntligt påverkas. En del av detta innebär replikering av våra tidigare behandlingsresultat.

Projektet kommer att få stor betydelse för förståelsen för hur symtombilden vid afasi ska tolkas och för utveckling av behandlingsstrategier för skrivsvårigheter vid afasi. Projektet kommer också bidra till kunskapsutvecklingen av skrivforskning generellt.

Projektgrupp:

• Ingrid Behrns, logoped, MD, Enheten för logopedi, Institutionen för neurovetenskap, Göteborgs universitet
• Åsa Wengelin, FD i allmän språkvetenskap, Docent i handikappvetenskap, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet
• Doktorand

Finansiellt stöd

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet.

Upplevelser av läsning och skrivning vid afasi

Projektet är en intervjustudie och syftar till att beskriva upplevelser av hur läs- och skrivförmågan har påverkats i samband med afasi och vilka strategier informanterna använder sig av för att kompensera sina svårigheter.

Projektstart: 110601

Projektgrupp:

• Ingrid Behrns, lektor, Enheten för logopedi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin, GU
• Katja Laakso, forskare, Enheten för logopedi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska Akademin
• Emma Kjellén, logopedi, Högskolan i Borås

Finansiellt stöd

Forskningen bedrivs med finansiellt stöd från Strokeförbundet Sverige.