ITA - Intelligibility Timing and Articulation

Lena Hartelius, professor, leg logoped
E-mail: lena.hartelius@neuro.gu.se

Att kunna göra sig förstådd med sitt tal är den allra viktigaste faktorn när det gäller kommunikation mellan människor. Flera olika typer av talstörningar innebär att talets förståelighet blir negativt påverkad och att man får svårare att göra sig förstådd. Det gäller personer som har neurologiska sjukdomar som Parkinsons sjukdom, Huntingtons sjukdom eller spinocerebellär ataxi. Det gäller även personer som har talstörningar till följd av medfödda tillstånd som olika typer av missbildningar, hörselnedsättning eller stamning. Det finns idag inget vedertaget sätt att mäta detta och inget specifikt test som man kan använda sig av i Sverige. Det finns också otillräcklig kunskap om hur talets förståelighet varierar beroende på hur snabbt man talar samt otillräcklig kunskap om på vilket sätt otydlig artikulation påverkar förståeligheten. Räcker det med att man saktar ner för att man ska bli lättare att förstå? Kan man artikulera tydligare i stället för att sakta ner och ändå bli lättare att förstå? Sambanden mellan förståelighet, taltempo och artikulation är lång ifrån kartlagda.

Syften

(1) utveckla ett test av talets förståelighet och ett test av förmågan att anpassa sitt taltempo till en yttre rytm och att på egen hand hålla takten,
(2) undersöka dessa förmågor i en grupp friska vuxna personer samt i 6 olika grupper av vuxna personer med neurologiska och andra talstörningar samt att
(3) undersöka hur talets förståelighet hänger samman med talhastigheten och hur tydlig artikulationen blir.

Delprojekt

Projektet är femårigt (2011-2015) och involverar för närvarande 6 forskare, Lena Hartelius, Katja Laakso, Christina Persson, Jonas Lindh samt Tove Johannisson och Maria Sundqvist (doktorander). I projektet kommer cirka 300 personer att testas och deras tal spelas in digitalt medan deras förståelighet och talhastighetsvariationer bedöms. Det inspelade talet används sedan för undersökning av tydlighet med hjälp av program och rutiner för akustisk analys.
Under projektår 1 sker testutveckling och pilotstudier när det gäller förståelighet och akustiska mått (bland annat Voice Onset Time, VOT, som undersöks i grupper av personer med Parkinsons sjukdom som genomgått STN-kirurgi och personer med 22Q11 deletionssyndrom).

Betydelse

Projektet kommer att ge värdefull information om hur talets förståelighet är relaterad till hur snabbt man talar och hur tydligt talet blir. Testen kommer att kunna användas på personer med alla typer av talstörningar och för att utvärdera alla typer av behandling. Resultaten när det gäller hur de olika grupperna presterar kan direkt användas när man planerar behandlingsinsatser och träningsprogram för personer med talstörningar och projektet kommer också att ge värdefull information om normal talproduktion och hur fenomenen förståelighet, talhastighet och artikulatorisk precision hör samman.

Finansiellt stöd

Forskningen bedrivs med finansiellt stöd från Vetenskapsrådet (2011-2015).

Samarbete

Samarbete bedrivs både lokalt, nationellt och internationellt och inkluderar dr Ellika Schalling, enheten för logopedi, KI, professor Jan van Doorn, enheten för logopedi, Umeå universitet, professor emeritus Björn Lindblom, institutionen för lingvistik, Stockholms universitet. Internationellt samarbete bland annat via nätverken International network on speech and movement disorders (dr Anja Lowit, Glasgow) och Motor speech disorders committee (professor Bruce Murdoch, Brisbane).