Experimentell Neurorehabilitering (CBR)

Gruppledare

Michael Nilsson
Tel: +46 (0)31 342 2815
Fax: +46 (0)31 47463
E-post: michael.nilsson@vgregion.se

Gruppen består av

Michael Nilsson, MD, PhD (gruppledare)
Fredrik Blomstrand, PhD
Håkan Muyderman, MD, PhD
Karina Apricó, PhD,
Marita Broberg, PhD
Lina Bunketorp Käll, PhD, RPT
Anna Thorén, fil mag, doktorand
Christina Nodin, apotekare, doktorand
Trandur Ulfarsson, MD, doktorand
Heléne Andersson, fil mag, doktorand
Sheila Engdahl, forskningsigenjör
Amira Fitieh, biofysiker, student

Gruppen har också etablerat samarbete med professor Neil Sims och professor John Willoughby vid Flinders University, Adelaide, Australien.

Projektbeskrivning

Studier av astrocyternas funktioner vid stroke och neurotrauma.

Projektet har som övergripande mål att förstå astrocyternas funktioner efter olika tillstånd med försämrad syrgasperfusion i hjärnan.

Astrocyterna har initialt en skyddande roll som innebär bl.a. borttransport av toxiska substanser ss olika metaboliter, signalämnen och joner. Dessa buffras ut i ett nätverk av astrocyter som är sammanhållet av specifika kanaler s.k. gap junctions.

Detta nätverk är mycket väl kontrollerat och låter sig manipuleras av olika endogena och exogena substanser. Senare i skadeförloppet kan astrocyterna i stället bidraga till att skadan förvärras eller förhindras att läka på ett funktionellt sätt. I denna fas är astrocyterna reaktiva dvs de blir hypertrofa och kan proliferera. Många funktioner i astrocyterna är i detta läge aktiverade till följd av skadan och skiljer sig avsevärt från den normala situationen. Dessutom kan kommunikationen i nätverket i senare skeden bidra till att skadans omfattning ökar.

Forskargruppen fokuserar specifikt på det astrocytära nätverkets betydelse för läkningsprocesser och plasticitet i hjärnbarken, hippocampus och striatum i råtta. Cellernas energistatus följes, modifieras och kopplas till funktionen av nätverket. Både in vivo modeller i råtta samt olika in vitro preparationer och kultursystem används.

Ökad förståelse av astrocyternas reaktioner efter skador och sjukdomar i centrala nervsystemet kan bidra till att bättre behandlingsmodeller kan utvecklas som specifikt inriktas mot astrocyterna. Detta gäller till exempel de områden som berör protektion och regeneration av hjärnans celler och involverar ytterst de processer som rör hjärnans plasticitet.