Rehabiliteringsmedicin (CBR)

Rehabiliteringsmedicin är en relativt ung disciplin och i Göteborg inrättades (tillsattes) den första svenska professuren 1966 med Olle Höök. Göteborg var också den första akademiska enheten att bedriva inter-disciplinär forskning med medverkan från olika professioner; Sveriges första disputerade sjukgymnast och arbetsterapeut bedrev sina studier här.

Vid Rehabiliteringsmedicin utvecklades den mest använda skala för bedömning av motorisk funktion efter stroke: Fugl-Meyer skalan.

Rehabiliteringsmedicin är en medicinsk-humanistisk disciplin, vars främsta syfte är att bygga en bro tillbaka till ett meningsfullt liv. Rehabiliteringsmedicinska insatser har relevans vid alla kroppsliga skador och sjukdomar som leder till långvarig, för individen betydelsefull nedsättning av aktivitetsförmåga. Stora behov hos befolkningen finns inom neuro- och smärtområdet, det vill säga vid skador och sjukdomar i nervsystemet och vid långvariga smärttillstånd. Ett biopsykosocialt synsätt är rådande och därmed en helhetssyn på människan som patient - och på hennes närstående och sociala nätverk. Insatserna blir därmed personcentrerade och individualiserade. Rehabiliteringsmedicinsk metodik kännetecknas av integration av flera professionella kompetenser inom ramen för teamarbete kring den drabbade individen och dennes anhöriga med samordnade medicinska, psykologiska och sociala åtgärder. Ämnet har därför beröringspunkter med flera andra medicinska och med beteendevetenskapliga områden. Inom rehabiliteringsmedicin definieras människan som en handlande individ, där viljemässiga handlingarna är underställda de mål hon har. Om hon når dessa mål är livet meningsfullt.

Inom forskning innebär detta att såväl rena biologiska/fysiologiska principer studeras men i relation till personens aktivitet och delaktighet. Såväl kvantitativ metodik forskning som kvalitativ metodik nyttjas för att förstå komplexiteten av funktionsnedsättningen – det kan gälla pareser, kognitiv svikt, smärta eller annat. Forskningen kan gälla såväl generella fenomen som individuella erfarenheter. Senaste decenniet har metoder för att med precision och relevans beskriva och kvantifiera behov och behandlingseffekter i detta avseende utvecklats och finslipats – från instrument för att mäta förmågan att klara vardagslivsaktiviteter till att instrument för att bedöma livskvalitén och den upplevda tillfredsställelsen med livssituationen. Den internationella rehabiliteringsmedicinska forskningen omfattar basal forskning kring metodik för kartläggning av problem/förmågor hos patienter, interventionsstudier på patienter, livsvillkor (livskvalitet, boende, studier, arbete, sjukskrivning). Tre stora områden inom den internationella forskningen är smärtproblematik sjukdomar/skador inom nervsystemet och det muskulo-skelettala systemet.

Rehabiliteringsmedicinsk forskning i Göteborg

Gruppen forskning berör alla domäner inom ICF, såväl kroppsfunktion och struktur, aktivitet och delaktighet, miljö och person. Stroke är en sjukdom som kan få väldigt varierade konsekvenser för individen. Stroke är ett område där gruppen är mest aktiv med olika frågor och där olika professioner arbetar tillsammans. Forskning kring andra neurologiska sjukdomar/skador bedrivs också såsom resttillstånd efter traumatisk hjärnskada, polio, Parkinsons sjukdom, cerebral pares och myelomeningocele eller andra medfödda eller tidigt förvärvade åkommor. Som rehabiliteringsmedicinsk experter är vi även involverade i projekt som berör även andra grupper, exempelvis smärta, stress och blödarsjukdom.

Områden som studeras är bland annat:
- Utvärdering och kartläggning (av olika neurologiska sjukdomar/skador)
- Motorik i ett longitudinellt perspektiv
- Kognition och dess inverkan på personen
- Tillämpande av ICF

- Integrering i samhället

• Delaktighet
• Autonomi
• Friskvård
• Arbetsåtergång
   

Olika metoder och designer används beroende på frågeställning

• Longitudinella studier
• Ekologisk validering
• Surveys
• Observation
• Testning
• Intervju
   
• Innehålls analys
• Fenomenografi
• Grounded theory
   

Som egna projekt men även som stöd inom de andra projekten bedrivs forskning inom
- Informations och Kommunikations Teknik (IKT) och datorspel/serious games
- Metodforskning: analys av skalor samt modeller för att förstå fenomen

• Rank transform pattern (Elisabeth Svensson) för jämförelse av ordinalskalor
• Item Respons Theory (IRT) metod framför allt Rasch analys för psykometrisk analys och transformering av ordinala data till linjära data.
• Utvecklande av metoder för analys av endimensionalitet hos instrument med ”latent” variabler.
• Structurell Equational Modelling (SEM) ffa med inriktning på analys för förklaring och samband av faktorer som påverkar hälsotillstånd. Exempelvis hur fenomen eller faktorer kan påverka utfall (som arbetsåtergång)

Gruppledare
Katharina Stibrant Sunnerhagen, Professor, Läkare
Biträdande gruppledare
Åsa Lundgren Nilsson, Med dr, Arbetsterapeut
Professor emeritus
Gunnar Grimby, Med dr, Läkare

Forskare
Ann Björkdahl, Adj. Lektor, Med dr, Arbetsterapeut
Jurgen Broeren, Med dr, Arbetsterapeut
Anna Danielsson, Med dr, Sjukgymnast
Yvonne Daving, Med dr, Arbetsterapeut
Eva Esbjörnsson, Fil dr, Psykolog
Caisa Hofgren, Med dr, Psykolog
Ulla Nordenskiöld, Med dr, Arbetsterapeut
Carina U Persson, Med dr, Sjukgymnast
Marie Törnbom, Med dr, Socionom
Carin Willén, Med dr, Sjukgymnast

Forskarstuderande
Margit Alt-Murphy, Sjukgymnast
Cristiane Carvalho, Sjukgymnast

Knutna till gruppen
Fredrik Björk, Psykolog
Elisabeth Brodin, Sjukgymnast
Cecilia Boustedt, Arbetsterapeut
Panagiota Gkatziani, Läkare
Ulrika Johnsson, Läkare
Jerry Larsson, Psykolog
Kirsten Lehmann, Sjukgymnast
Jesper Poucette, Läkare
Graciela Rovner, Sjukgymnast
Angelique Slijpers, Sjukgymnast
Hanna Svensson, Sjukgymnast
Karin Svensson, Arbetsterapeut
Siv Svensson, Arbetsterapeut

Personal
Frida Källman
Eva Oxling