Kognition är en samlingsbeteckning på människans förmåga att lära, tänka och bearbeta information i hjärnan. De kognitiva funktionerna måste vara intakta för att man skall kunna leva ett normalt vardagsliv. Nedsatta funktioner leder till svårigheter att klara av komplexa och vardagliga funktioner såsom att planera sin dag, fullgöra sina uppgifter i arbetslivet, sköta sin ekonomi, laga mat, hålla ordning, vara tillsammans med andra eller odla sina intressen. Nedsatta kognitiva funktioner leder också till en ökad stresskänslighet. Flera sjukdomar eller ingrepp uppvisar kognitiv nedsättning som en viktig, men inte alltid identifierad, manifestation såsom affektiv sjukdom, schizofreni, missbruk, neurologiska motorikstörningar, MS, traumatiska hjärnskador, cancer, infektioner, kärlsjukdomar (ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinsufficiens, hypertoni, diabetes mellitus, stroke, vitsubstanssjukdom), koronar by-pass operation och andra större kirurgiska ingrepp. Multisjuklighet leder relativt ofta till funktionshindrande kognitiv nedsättning. Kognitiva effekter och bieffekter av läkemedel uppmärksammas också alltmer, inte bara psykofarmaka utan också exempelvis cytostatika. De sjukdomsgrupper där den kognitiva nedsättningen utgör kärnsymtomatologin är utvecklingsstörning, ADHD (attention deficit hyperactivity disorder)/autism, Alzheimers sjukdom och cerebrovaskulär sjukdom.
Demens, stroke och neuropsykiatriska sjukdomar svarar för uppemot 50% av medicinskt orsakat handikapp i låg- och medelinkomstländer. Procentsatsen är antagligen högre i höginkomstländer på grund av den relativt sett högre andelen äldre i dessa länder. Det som förenar dessa sjukdomar är att den kognitiva förmågan är nedsatt. Det gäller självfallet demens och neuropsykiatriska sjukdomar, men också stroke, som vanligen utgörs av minor stroke där den kognitiva nedsättningen dominerar över de motoriska symptomen.
Tillsammans utgör Alzheimers sjukdom och cerebrovaskulär sjukdom de kvantitativt mest betydelsefulla kognitionsstörande sjukdomarna hos vuxna. De är dessa och vissa andra likartade sjukdomar som Lewy body sjukdom och frontotemporal demens som forskargruppen framför allt arbetar med.
Wallinsgatan 6, 431 41 Mölndal
Telefon:
031 - 343 10 00
Om du är student och intresserad av området, kontakta oss gärna.
A Combination of Neuropsychological, Neuroimaging, and Cerebrospinal Fluid Markers Predicts Conversion from Mild Cognitive Impairment to Dementia. Eckerström C, et al. Journal of Alzheimer's Disease, 2013.
White Matter Lesion Assessment in Patients with Cognitive Impairment and Healthy Controls: Reliability Comparisons between Visual Rating, a Manual, and an Automatic Volumetrical MRI Method-The Gothenburg MCI Study. Olsson E, et al. Journal of Aging Research, 2013.
Living with stable MCI: Experiences among 17 individuals evaluated at a memory clinic. Berg AI, et al. Aging and Mental Health, 2013.
Cerebrospinal Fluid Biomarkers Mirror Rate of Cognitive Decline. Rolstad S, et al. Journal of Alzheimer's Disease, 2013.
Sahlgrenska Academy Self-reported Cognitive Impairment Questionnaire (SASCI-Q) - a research tool discriminating between subjectively cognitively impaired patients and healthy controls. Eckerström M, et al. International Psychogeriatrics, 2012.
Hippocampal volumes in patients exposed to low-dose radiation to the basal brain. A case-control study in long-term survivors from cancer in the head and neck region. Olsson E, et al. Radiation Oncology, 2012.
All Cognitive Systems but Speed and Visuospatial Functions Reduce the Effect of CSF Pathology on Other Systems. Rolstad S, et al. Current Alzheimer Research, 2012.
Low cerebrospinal fluid sulfatide predicts progression of white matter lesions: The LADIS study. Jonsson M, et al. Dementia and Geriatric Cognitive Disorders, 2012.
Characteristic clinical presentation and CSF biomarker pattern in cerebral small vessel disease. Wallin A, Ohrfelt A, Bjerke M. Journal of the Neurological Sciences, 2012.
Illustrationer: Jacob Stålhammar.