Forskningsområden

Forskargruppen arbetar inom följande områden och använder sig av ett stort antal modeller från celler, zebrafisk och möss upp till kliniska studier på patienter och friska försökspersoner:

Diagnostik, som diagnostiska markörer för neurodegenerativa sjukdomar, till exempel Alzheimer. Vi har under de senaste 10 åren utvecklat metoder för bestämning av tau, fosfo-tau och B-amyloid i cerebrospinalvätska (CSF), vilka idag används i klinisk sjukvård. Målet är att vidareutveckla dessa analyser liksom att finna fler diagnostiska markörer.

Theragnostik, som medel att identifiera och monitorera den biokemiska effekten av nya behandlingsprinciper. Att utvärdera klinisk effekt av nya läkemedel för till exempel Alzheimer kräver mycket stora patientmaterial och lång behandlingstid, medan en biokemisk effekt bör kunna identifieras i CSF på ett mindre material och efter kortare behandlingstid.
 

Patogenes, studier av sjukdomarnas patogenes, det vill säga som medel att i detalj studera biokemiska förändringar hos levande patienter med neurodegenerativa sjukdomar. Förändringar i biokemiska markörer kan kopplas till kliniska karakteristika, förändringar på brain imaging, liksom kända och potentiella sårbarhetsgener.

Två huvudprinciper följs:

• Kandidatmarkörer, det vill säga biokemiska markörer för kända patogenetiska processer vid neurodegenerativa sjukdomar. Exempel på detta är tau protein som markör för nervcellsdegeneration och beta-amyloid för senila plack vid Alzheimer. Exempel på en potentiell kandidatmarkör är alpha-synuklein vid Parkinson.

• Proteomik, det vill säga olika kombinationen av proteinseparationsmetoder (2-D elektrofores, proteinchips, nano-LC) och masspektrometri (MALDI-TOFMS, ESI-QTOFMS). Syftet med proteomik är att studera så stor del av förekommande proteiner (proteomet) som möjligt, och att via jämförelser mellan tex. sjuk-frisk eller före-efter behandling identifiera nya proteinförändringar.