Välkommen till enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi

(Innehållsförteckning finns i vänsterspalten. Klicka dig fram till den information du söker. Nedan presenteras vår forskning.)

Målsättning

Forskargruppen Neuropsykiatrisk Epidemiologi har som mål att studera hälsa och psykiskt välbefinnande i den äldre* befolkningen.

Vi vill veta hur den äldre befolkningen mår och samlar in en mängd olika data för att besvara våra frågeställningar (se nedan exempel på våra frågeställningar). Dessa faktorer inkluderar bl.a intellektuella funktioner (tex minne, språk, inlärning), kroppsliga faktorer (tex längd, vikt, blodtryck, hjärnans anatomi mätt med hjärnavbilding med datortomografi, neurokemi), psykiska tillstånd (tex demens, depression, fobier) och genetik.

En viktig del av vår forskning är att studera förändringar över tid tex hur ser hälsa och välbefinnande ut idag jämfört med för ca 30 år sedan. Vi följer även personer i befolkningen över lång tid (upp till 40 år) och kan på sätt se hur deras hälsa förändras över tid.
________________________
* När vi i vår forskning talar om ”äldre” menar vi personer över 65 år. Vi studerar även ”äldre-äldre” dvs personer som är över 90 år.

Frågeställningar

De frågeställningar som vi arbetar med sträcker sig över ett brett spektrum och inkluderar bland annat:

• Hur ser hälsan ut hos äldre idag jämfört med för 30 år sedan?
• Hur mår våra ”äldre-äldre” dvs de som är 90 år och äldre?
• Finns det någon koppling mellan förändringar i minnet och psykiskt välbefinnande när vi åldras?
• Hur vanligt är det med depression i den äldre befolkningen?
• Hur vanligt är det med depression under livet?
• Hur vanligt är det med självmord och självmordsförsök hos äldre?
• Har äldre personer ett aktivt och välfungerande sexliv? 
• Kan våra gener berätta något om hälsan när vi åldras?
• Vad händer i hjärnan när vi blir äldre?
• Är förändringar i hjärnan kopplade till hur vi mår på äldre dar?
• Kan man hitta faktorer som förebygger demens och Alzheimers sjukdom?
• Kan kärlsjukdom ge depression och demens?
• Hur vanligt är det med psykos hos äldre?
• Hur vanligt är fobier och tvångssymtom hos äldre?

Forskningsfynd

En överblick över några av resultaten från vår forskning visar på bredden av de faktorer vi studerar:

• Den äldre befolkningen mår allt bättre
• Hälsa och psykiskt välbefinnande hos äldre är bättre idag än för 30 år sedan
• De ”äldre-äldre” dvs personer över 90 år mår bättre än vi tidigare trott
• Allt fler äldre har sex och är tillfredsställda med sitt sexliv
• Äldre idag är lyckligare gifta än för 30 års sedan
• Förändringar i hjärnan sker vid normalt åldrande och är inte alltid tecken på sjukdom
• Utbildning och god hälsa har positiva effekter på psykiskt välbefinnande och demens
• Demenssjukdomar är vanligare ju äldre vi blir
• Högt blodtryck och fetma ökar risken för Alzheimers sjukdom
• Depression är vanligt men upptäcks sällan av sjukvården
• Bra lungfunktion skyddar mot demens
• Depression ökar risken för slaganfall
• Varannan kvinna får depression någon gång i livet

Befolkningsstudierna

Vi arbetar med stora epidemiologiska undersökningar dvs vi studerar hälsofaktorer samt sjukdomars utbredning i befolkningen. Epidemiologiska befolkningsstudier innebär att man rekryterar personer från hela befolkningen till studien och följer deltagarna kontinuerligt så länge studierna pågår.

Avsikten är att få ett så representativt urval av befolkningen som möjligt och att följa personerna över lång tid. Detta ger unika möjligheter till att studera förekomst av sjukdomar i befolkningen samt att undersöka sjukdomars sammanhang med olika hälsofaktorer.

Vår forskning är helt beroende av att befolkningen deltar i de undersökningar som genomförs.

Vår forskning är helt beroende av att befolkningen deltar i de undersökningar som genomförs. Deltagarnas mångåriga medverkan i studierna har lett till en stor mängd ny kunskap om hälsa och välbefinnande hos äldre som vi inte hade kunnat få utan befolkningsstudierna.

De befolkningsstudier vi deltar i är följande:

• Hälsa 70 (H70)
Startade år 1971 då 392 70-åringar födda 1901-02 rekryterades. Dessa följdes sedan under 30 år. En ny studie av 70-åringar födda 1930 startade 2000. Dessa har sedan följts upp vid 75-års ålder och skall sedan undersökas igen när de är 79 år.

• H85-studien
Startade år 1985 då 494 85-åringar födda 1901-02 rekryterades. Dessa följdes sedan under 20 år. En ny studie av 85-åringar födda 1923-24 startade 2009.

• 95
Startade år 1996 och fram till 2012 rekryterades totalt 950 personer. Denna studie är så vitt vi vet den största epidemiologiska studien i världen av personer över 95 år.

• Kvinnoundersökningen i Göteborg
Startade 1968 då 1462 kvinnor i 38-60-års åldern rekryterades. Senaste uppföljningen gjordes efter 41 år 2009-11.

• Sahlgrenska suicide studies
Startade år 2000. Studerar risk faktorer för självmord och försök till självmord.