Till startsida
Starta eller stoppa snurran
  • "Så kommer ensamheten som en stöt"

    Robert Sigström pratar med Crescendo om den tabu att prata om. En tredjedel av Sveriges äldre plågas av den, men ensamheten är inte knuten till en specifik åldersgrupp. Alla påverkas av den. Crescendo har tittat närmare på ensamheten och vad man kan göra för att motverka den.

    se filmen »
    "Så kommer ensamheten som en stöt"
  • Ingmar Skoog prisas för sin insats inom äldrepsykiatri

    Ingmar Skoog, professor i psykiatri med inriktning mot socialpsykiatri och epidemiologi, tilldelades nyligen priset International College of Geriatric Psychoneuropharmacologys Senior Investigator Award.

    läs mer »
    Ingmar Skoog tilldelades nyligen priset ICGP's Senior Investigator Award.
  • Äldre kvinnor dricker allt mer alkohol

    Enligt en ny studie från Göteborgs universitet dricker idag en av tio 75-åriga kvinnor så mycket att det räknas som riskfyllt och kan ge problem.

    lyssna till »
    Äldre kvinnor dricker allt mer alkohol
  • Så ofta tänker 97-åringar på döden

    GP rapport om Madeleine Mellqvist Fässbergs forskning om göteborgare som alla är 97 år gamla. De har fått svara på frågor om sin hälsa och hur de förhåller sig till döden.

    läs mer »
    Madeleine Mellqvist Fässbergs forskning
  • Studie om hamburgergenerationen

    Nu undersöks 40-talisterna, den så kallade hamburgergenerationen, och jämförs med tidigare generationer.

    Se filmen »
    Studie om hamburgergenerationen
  • Ingmar Skoog om de långsiktiga befolkningstudierna av äldre vid Göteborgs universitet

    I det här klippet berättar Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, om de långsiktga befolkningsstudierna av äldre man genomför vid Göteborgs universitet.

    Läs mer »
  • Dagens gamla yngre än någonsin

    Dagens 70-åringar är som 50-åringar var för trettio år sedan, hävdar åldersforskaren Ingmar Skoog på TV4s Efter Tio program. Hör honom i ett samtal om pigga pensionärer tillsammans med tidningsdrottningen Amelia Adamo och före detta FN-revisorn Inga-Britt Ahlenius.

    Se intervju på TV4.se »
    Dagens gamla yngre än någonsin
  • Missa inte chansen att göra internationell postdok

    Ta chansen - åk på internationell postdok. Det uppmanar forskare Hanna Falk alla som har möjlighet. Detta är nr 2 i en filmserie om Sahlgrenska akademins anställda som gör eller har gjort postdok i ett annat land.

    läs mer. »
    Hanna Falk
  • Ingmar Skoog pratar om samband mellan sjukdom och ålder

    I det här klippet berättar Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, om samband mellan sjukdom och ålder och de långsiktga befolkningsstudierna av äldre som genomförs vid Göteborgs universitet.

    Se filmen »
  • Ingmar Skoog om friska aktiva äldre

  • Det nya åldrandet - dagens pensionär en helt annan än gårdagens

    Ingmar Skoog, professor i psykiatri vid Göteborgs universitet, har arbetat med befolkningsstudier av äldre i Göteborg sedan 1984 och leder forskningsgruppen för Neuropsykiatrisk epidemiologi vid Sahlgrenska akademin, som studerar demens och andra psykiska sjukdomar hos äldre. Inspelat den 25 oktober 2011 av Universitets-TV vid Göteborgs universitet

Välkommen till enheten för neuropsykiatrisk epidemiologi - EPINEP

Forskargruppen EPINEP består av närmare 40 personer inklusive forskare, doktorander, forskningssköterskor, administrativ personal, statistiker, databashanterare och studenter. Gruppen har producerat närmare 500 vetenskapliga artiklar och 20 avhandlingar.

Målsättning

Vi har som mål att studera hälsa och psykiskt välbefinnande i den äldre* befolkningen.

Vi vill veta hur den äldre befolkningen mår och samlar in en mängd olika data för att besvara våra frågeställningar (se nedan exempel på våra frågeställningar). Dessa faktorer inkluderar bl.a intellektuella funktioner (tex minne, språk, inlärning), kroppsliga faktorer (tex längd, vikt, blodtryck, hjärnans anatomi mätt med hjärnavbilding med datortomografi, neurokemi), psykiska tillstånd (tex demens, depression, fobier) och genetik.

En viktig del av vår forskning är att studera förändringar över tid tex hur ser hälsa och välbefinnande ut idag jämfört med för ca 30 år sedan. Vi följer även personer i befolkningen över lång tid (upp till 40 år) och kan på sätt se hur deras hälsa förändras över tid.
________________________
* När vi i vår forskning talar om ”äldre” menar vi personer över 65 år. Vi studerar även ”äldre-äldre” dvs personer som är över 90 år.

Frågeställningar

De frågeställningar som vi arbetar med sträcker sig över ett brett spektrum och inkluderar bland annat:

• Hur ser hälsan ut hos äldre idag jämfört med för 30 år sedan?
• Hur mår våra ”äldre-äldre” dvs de som är 90 år och äldre?
• Finns det någon koppling mellan förändringar i minnet och psykiskt välbefinnande när vi åldras?
• Hur vanligt är det med depression i den äldre befolkningen?
• Hur vanligt är det med depression under livet?
• Hur vanligt är det med självmord och självmordsförsök hos äldre?
• Har äldre personer ett aktivt och välfungerande sexliv? 
• Kan våra gener berätta något om hälsan när vi åldras?
• Vad händer i hjärnan när vi blir äldre?
• Är förändringar i hjärnan kopplade till hur vi mår på äldre dar?
• Kan man hitta faktorer som förebygger demens och Alzheimers sjukdom?
• Kan kärlsjukdom ge depression och demens?
• Hur vanligt är det med psykos hos äldre?
• Hur vanligt är fobier och tvångssymtom hos äldre?

Forskningsfynd

En överblick över några av resultaten från vår forskning visar på bredden av de faktorer vi studerar:

• Den äldre befolkningen mår allt bättre
• Hälsa och psykiskt välbefinnande hos äldre är bättre idag än för 30 år sedan
• De ”äldre-äldre” dvs personer över 90 år mår bättre än vi tidigare trott
• Allt fler äldre har sex och är tillfredsställda med sitt sexliv
• Äldre idag är lyckligare gifta än för 30 års sedan
• Förändringar i hjärnan sker vid normalt åldrande och är inte alltid tecken på sjukdom
• Utbildning och god hälsa har positiva effekter på psykiskt välbefinnande och demens
• Demenssjukdomar är vanligare ju äldre vi blir
• Högt blodtryck och fetma ökar risken för Alzheimers sjukdom
• Depression är vanligt men upptäcks sällan av sjukvården
• Bra lungfunktion skyddar mot demens
• Depression ökar risken för slaganfall
• Varannan kvinna får depression någon gång i livet

Populationsstudierna i Göteborg

Detta är longitudinella studier där representativa populationer av äldre i Göteborg har följts i upp till över 40 år. Studierna täcker medelåldern (Kvinnoundersökningen, KVUS), unga äldre (H70), äldre (H85) och äldre äldre personer (95-plus).

  • KVUS startade 1968 då 1462 kvinnor i åldern 38-60 rekryterades. Senaste uppföljningen gjordes efter 41 år. Nästa uppföljning kommer att ske 2015.
  • H70-studierna har sedan 1971 undersökt födelsekohorter av 70-åringar födda 1901-02 (följda över 30 år), 1906-07 , 1911-12 , 1922 och 1930 (följda över 9 år). En ny kohort av 70-åringar födda 1944 undersöks från februari 2014 på Wallinsgatan i Mölndal.
  • H85 startade 1985 då 494 85-åringar födda 1901-02 rekryterades. Dessa följdes sedan under 20 år. En ny studie av 85-åringar födda 1923-24 startade 2009 med uppföljning vid 88 och 90 års ålder. En kommande studie av 85-åringar födda 1930 är planerad år 2015.
  • 95-plus startade 1996 och fram till 2012 rekryterades totalt 950 personer. Denna studie är så vitt vi vet den största epidemiologiska studien i världen av personer över 95 år.
  • Sahlgrenska suicide studies startade år 2000. Studerar risk faktorer för självmord och försök till självmord.


Alla sampel är systematiskt utvalda baserade på födelsedatum från det svenska befolkningsregistret. Både personer som lever hemma och på boende har inkluderats. Samma undersökningsmetoder har använts i samtliga studier och har hållts i princip identiska mellan uppföljningar för att resultat ska kunna jämföras över tid.

Undersökningen omfattar psykiatrisk intervju, somatiska undersökningar, tester av sjukgymnast, anhörigintervju, blodprov med omfattande laboratorieanalyser samt psykologtest. Vi undersöker bland annat ADL (Activities of Daily Living) och IADL (Instrumental Activities of Daily Living), kognitiv och emotionell funktion, fysisk funktion, sensorisk funktion, social funktion (socialt nätverk och andra sociala förhållanden) och psykiatrisk funktion samt kronisk sjukdom. Vidare ingår data relaterad till socioekonomisk status, civilstånd, levnadsvillkor, bostadssituation, utbildning, religiositet, hobbys och livshändelser. Slutligen ingår neurobiologisk undersökning i form av datortomografi (CT) och magnetröntgen (MR) av hjärnan samt lumbapunktion och analys av hjärn-ryggmärgsvätska. Journalinformation från alla större sjukhus, geriatriska och psyiatriska institutioner samt polikliniska mottagningar i Göteborg utvärderas för att finna fall av psykiska och somatiska sjukdomar. Demens, depression, psykotiska sjukdomar, sömnproblem, ångestsjukdomar, och post-traumatiskt stresssyndrom (PTSS) diagnosticeras enligt DSM-III-R och DSM-IV. Somatiska sjukdomar klassificeras enligt etablerade kriterier.

 

 

 

Nyheter

Centrum för åldrande och hälsa

EPINEP är nu en del av tvärvetenskapligt centrum för åldrande och hälsa som består av drygt 100 forskare och forskningpersonal (AgeCap).

Äldre kvinnor dricker allt mer alkohol

GP, Sveriges Radio och TV4 rapport om EPINEPs senaste forskning om alkohol konsumtion bland 75-åringar.

Viktigaste för ett gott åldrande är värdigheten

Helena Hörder pratar med P4 Göteborg.

Professor Ingmar Skoog får ramanslag för äldreforskning

Nu stödjer även Vetenskapsrådet äldreforskningen vid Sahlgrenska akademin, genom ett ramanslag på nära 12 miljoner kronor.

Göteborgs universitet får 86 miljoner till äldreforskning

Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, satsar 50 miljoner kronor fördelat på tio år på den nya centrumbildningen vid Göteborgs universitet.

Swedish Brain Power pris

Priset för bästa muntliga pedagogiska presentation gick till Therese Rydberg, för redovisning av sin forskning om fysisk aktivitet som metod för att förebygga depression bland äldre kvinnor.

Senior Investigator Award till Ingmar Skoog

Ingmar Skoog, professor i psykiatri med inriktning mot socialpsykiatri och epidemiologi, tilldelades nyligen priset ICGPs Senior Investigator Award.

Att göra internationell postdok

Hanna Falk, forskare inom multimorbiditet och funtionsförmåga bland de allra äldste, pratar om chansen att göra internationellt postdok.

Stress och risk för demens

Läs om Lena Johanssons forskning om stress och demens  i The Times, Washington Post och Reuters.

Kommande disputation

Datum för Nils Beckmanns disputation har nu spikats till 30 januari 2015.

Så ofta tänker 97-åringar på döden

GP rapport om Madeleine Mellqvist Fässbergs forskning om göteborgare som alla är 97 år gamla. De har fått svara på frågor om sin hälsa och hur de förhåller sig till döden.

Dagens gamla yngre än någonsin

Dagens 70-åringar är som 50-åringar var för trettio år sedan. Ett samtal från Efter Tio på TV4 13-12-19 om pigga pensionärer tillsammans med Ingmar Skoog.

Vetandets värld

Är jag stressad - eller håller jag på att bli dement? Lyssnar till doktorand Lena Johansson på Vetandets värld (SR P1) .

Senaste publikationerna

Suicidal feelings in the twilight of life: a cross-sectional population-based study of 97-year-olds. Fässberg et al. BMJ Open (2013).

Neuroticism and extroversion in suicide attempters aged 75 and above and a general population comparison group, Wiktorsson et al. Aging & Mental Health 2013.

Blood Pressure Trajectories From Midlife to Late Life in Relation to Dementia in Women Followed for 37 Years
Joas et al. Hypertension 2012

Alcohol Use Disorder in Elderly Suicide Attempters: A Comparison Study. Morin et al. Am J Geriatr Psychiatry. 2012 Apr 16.

A Systematic Review of Social Factors and Suicidal Behavior in Older Adulthood. Fässberg et al. Int. J. Environ. Res. Public Health 2012.

Prospective cohort study of suicide attempters aged 70 and above: One-year outcomes. Wiktorsson et al. J. Affect. Disord. 2011.

Head size may modify the impact of white matter lesions on dementia. Skoog et al. Neurobiol Aging. 2011

A population-based study on the influence of brain atrophy on 20-year survival after age 85. Olesen et al. Neurology 2011

Sense of coherence in elderly suicide attempters: the impact of social and health-related factors. Mellqvist et al, Int Psychogeriatr. 2011

Psychotic symptoms in a population-based sample of 85-year-old individuals with dementia. Östling et al. 2010.

Temporal Lobe Atrophy and White Matter Lesions are Related to Major Depression over 5 years in the Elderly. PJ Olesen et al, Neuropsychopharmacology, 2010

Secular changes in cognitive predictors of dementia and mortality in 70-year-olds. Sacuiu et al, Neurology, 2010

Midlife psychological stress and risk of dementia: a 35-year longitudinal population study Johansson et al, Brain, 2010

Is there a CSF biomarker profile related to depression in elderly women? Gudmundsson et al., Psychiatry Res, 2010

The prognosis and incidence of social phobia in an elderly population. A 5-year follow-up. Karlsson et al., Acta Psychiatrica Scandinavica, 2010 and a review in Psychiatric News.

Attempted suicide in the elderly: characteristics of suicide attempters 70 years and older and a general population comparison group. Wiktorsson et al., Am J Geriatr Psychiatry, 2010

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100, 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta