Till startsida

Den 'galna brottslingen' och det goda samhället


Deskriptiva, begreppsliga och normativa studier av svensk reglering och praktik gällande psykiskt störda lagöverträdare

Henrik Anckarsäter, Helge Malmgren, Christian Munthe,
studiegruppen FILUR
Göteborgs Universitet


Bakgrund och betydelse
Psykiskt störda lagöverträdare hanteras sedan 1960-talet annorlunda rättsligt i Sverige jämfört med i de flesta andra länder. Varje förövare av allvarliga brott kan bli dömd till ansvar och påföljd. Psykisk störning, så länge övriga rekvisit för en brottslig handling anses uppfyllda, utesluter inte straffrättsligt ansvar, skadestånd, påföljd eller andra reaktioner, exempelvis utvisning ur landet. Rättspsykiatrisk vård betraktas som en påföljd bland andra. Huruvida en förövare skall dömas till sådan vård beror av den psykiska störningens art och grad, dess sam-band med brottet och behovet av vård. Det har blivit alltmer uppenbart att det svenska systemet medför en rad problem, och förslag till mer eller mindre genomgripande förändringar kommer från många olika håll, debattörer, offentliga utredningar och nu senast från Regeringen. Signaler om ett stundande större förändringsarbete med en betydande återanpassning till resten av världen kommer också oftare nu än för något decennium sedan. Utvecklingen av den svenska lagstiftningen och de diskussioner som förts kring den problematiserar på ett unikt sätt en rad övergripande frågor om bakgrund och orsaker till brottsliga handlingar och de samhälleliga reaktioner som följer på dessa.

Det rättsliga systemet tillämpligt på psykiskt störda brottslingar har i huvudsak varit baserat på två lagar: Brottsbalken 30 kap. 6 § och 31 kap. 3 § (Lag 1991:1138) respektive Lagen om rättspsykiatrisk vård (LRV) (Lag 1991:1129). Till dessa två lagar har fogats ett antal andra regler och direktiv gällande detaljer inom rättspsykiatriskt utrednings- och behandlingsarbete och psykiatrisk/psykologisk vård av fängelsedömda. Det unika draget i det svenska systemet, att alla lagöverträdare som bevisligen begått brott skall dömas till någon sorts påföljd oavsett om handlingen begicks under inflytande av psykisk störning eller inte, infördes 1965. Bakom detta fanns tanken att alla straffrättsliga påföljder skall tjäna syftet att behandla och hjälpa snarare än att straffa. I och med 1992 års lag om rättspsykiatrisk vård infördes begreppet allvarlig psykisk störning som förutsättning för psykiatrisk tvångsvård. Psykiska störningar av vissa angivna slag (psykos, personlighetsstörning eller annan liknande störning med psyko¬tiska symtom, depression med suicidrisk och vissa tvångsmässiga störningar, som pedofili, pyromani och kleptomani) och av en grad som bedöms som allvarlig med hänsyn till störningens psykiatriska uttryck och psykosociala konsekvenser kan utgöra en allvarlig psykisk störning. Rättspsykiatrisk vård som påföljd förutsätter också att det vid domen föreligger ett behov av heldygnsvård förenad med frihetsberövande och annat tvång. För att fängelsepåföljd skall vara utesluten har förutsatts att brottet begåtts under ”påverkan” av den allvarliga psykiska störningen.

I resten av världen tillämpas istället den s.k. tillräknelighetsmodellen. En förövare som inte anses tillräknelig befrias från ansvar för brott, eftersom han då inte anses kunna hållas moraliskt ansvarig för sina handlingar. I allmänhet utgår definitionen av tillräknelighet från McNaughtenreglerna (West & Walk, 1977; Hart 1992). Enligt dessa regler är en person ansvarig för en viss kriminell handling hon begått endast om (a) hon visste vad hon gjorde, det vill säga förstod gärningens faktiska natur, och (b) hon visste att det hon gjorde var fel. Om hon har nedsatt förnuftsförmåga på grund av en psykisk störning och därför inte uppfyller (a) eller (b) kan hon inte straffas. Till dessa kriterier läggs ofta att (c) hon hade ett fritt val, hon kunde ha handlat annorlunda än hon faktiskt gjorde. En person som inte har förmågan att kontrollera sitt beteende, som till exempel drabbas av en ”oemotståndlig ingivelse” att utföra handlingen, betraktas då inte heller som ansvarig (jfr Moore, 1980) för handlingen ifråga. Dessa kriterier har ofta ansetts hänga samman med uppfattningen om människan som en fri och ansvarig aktör och straffet som en moraliskt rättfärdig vedergällning. Dessa uppfattningar går också att kombinera med traditionella uppfattningar om ondska, medan den modell som infördes i Sverige på 1960-talet förutsätter att begrepp som ansvar, skuld, viljefrihet, straff och ont eller gott är meningslösa och oanvändbara. På så sätt förloras kopplingen till vardagsförståelsen av straffrätten och möjligheten att vetenskapligt informera denna, inte minst genom tydliga avgränsningar av vetenskapens förklaringsområde.

En rad utredningar (SOU 1996:185 och SOU 2002:3) har föreslagit att kravet på juridisk tillräknelighet ska återinföras i Sverige, och ett filosofiskt förslag har varit att psykiskt sjuka brottslingar ska dömas på samma vis och med samma slags påföljd och rätt till vård som andra (Tännsjö, 1999). Samtidigt döms redan idag stora grupper personer med psykiska störningar till påföljder inom kriminalvården. ”Normaliseringsprincipen” anger att dessa personer skall ha rätt till psykiat-risk vård på samma villkor som andra. Tyvärr är det uppenbart att detta inte fungerar i praktiken, och att kriminalvården i stort är hänvisad till att själv utveckla metoder och skapa resurser för psykiatrisk hälso- och sjukvård, inte bara inom fängelsesystemet, utan även inom frivården. Förändringar i lagstiftning och praxis kring psykiskt störda lagöverträdare problematiseras ofta utifrån politiska, juridiska och psykiatriska perspektiv, men endast sällan utifrån de utmaningar kriminalvården redan idag står inför och de nya som kan bli följden av olika förändringar.

I mars 2008 överlämnade regeringen ett förslag till riksdagen (Prop. 2007/08:97) om att även allvarligt psykiskt störda lagöverträdare ska kunna dömas till fängelse för allvarliga brott om vård-behovet är litet, eller vid vissa andra specialfall, som exempelvis ”självförvållade” psykiatriska tillstånd. Termen ”allvarlig psykisk störning” är en hybrid mellan psykiatrisk och juridisk terminologi (Wennberg, 2002), som nu kompletteras med en tillräknelighetsdefinition som i sig skall leda till ett fängelseförbud även i framtiden. Hittills har tillämpningen av begreppet allvarlig psykisk störning styrts av motivuttalanden, domar och en med tiden uppenbart glidande praxis (Prop. 1990/91:58, s. 58; Hoflund, 1995; SOSFS 1996:14 (M)), samtidigt som det i många fall är svårbegripligt hur allvarlig psykisk störning är förenligt med uppsåt, vilket krävs för att någon ska kunna dömas för brott (Jareborg, 1994, s. 259). Införandet av det juridiska tillräknelighetsbegreppet som ett ytterligare förtydligande av en psykisk störning kommer att ge upphov till stora tolkningsproblem. En förväntad konsekvens av det senaste förslaget är ett ökat antal personer med allvarliga och andra psykiska störningar i de svenska fängelserna. Kriminalvården har ändå i stora drag ställt sig positiv till regeringsför¬slaget, men betonat att det är av högsta vikt att lagstiftarna snarast tar ställning i de generella frågorna om hur personer med psykiska störningar ska hanteras i påföljdssystemet (Ju2007/857/L5). Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet avstyrker förslaget, med motiveringen att det inte vilar på en homogen grund utan bygger på inbördes stridande principer (Dnr SU 302-0543-07).

Ett annat aktuellt fenomen i svensk rättspsykiatri, och i kriminalvården, gäller nybyggnation. På många håll i Sverige byggs eller planeras nya rättspsykiatriska vårdenheter, medan många stora till- och ombyggnationer samtidigt genomförts. Efter vågen av stängningar av de svenska psy-kiatriska slutenvårdsenheterna under de gångna decennierna har rättspsykiatrin i flera fall blivit kvar i nedslitna, otidsenliga sjukhusbyggnader på de gamla mentalsjukhusområdena (exempelvis så i Malmö och Göteborg) eller hus uppförda särskilt för rättspsykiatrisk utredningsverksamhet. Under det senaste decenniet har så en rad ny-, om- och tillbyggnadsprojekt planerats. Detta har skett trots det oklara läget vad gäller reformer i strafflagstiftningen. Särskilt frågan om byggandet av ”högsäkerhetsplatser” och särskilda säkerhetsanordningar kring vårdinrättningarna präglas av stor osäkerhet vad gäller behov, lagstiftning och krav från andra myndigheter, som Socialstyrelsen och Kriminalvårdsstyrelsen. Kriminalvården är likaledes inne i en intensiv nybyggnadsfas.

Vi har nu upprättat en tvärvetenskaplig arbetsplan och arbetsgrupp för att arbeta med:

1. de lärdomar som kan dras filosofiskt, juridiskt, psykiatriskt och etiskt av det unika experiment Sverige genomförde med Brottsbalken

2. möjliga framtida lösningsstrategier för ett vetenskapligt, kliniskt och etiskt optimaliserat förhållningssätt till psykiskt störda lagöverträdare

3. den idéhistoriska, hälsoekonomiska, vårdvetenskapliga och arkitektoniska kunskap som kan dras ur den samlade bilden av nybyggnation i svensk rättspsykiatri
 

Specifika mål

  1. Projektet undersöker hur den modell som prövats i Sverige inkorporerat heterogena föreställningar om straffrättsligt ansvar, påföljdens funktion, orsaker till brott, farlighet, viljefrihet och psykiska störningars natur. Betydelsen av, och grunden för, den ofta outsagda förutsättningen att det är något speciellt med ”galna brottslingar” och att de således måste hanteras enligt en särskild ordning, kommer att undersökas. Olika aktörer, som psykiatrer och psykologer, politiker och allmänhet, förövare av brott och brottsoffer, jurister och lekmannaföreträdare i domstolar, använder centrala termer på mycket olika sätt. Ett särskilt problem är gränsdragningen för de psykiatriska och psy-kologiska vetenska¬pernas förklaringsområden, där de å ena sidan kan bidra med kunskap kring exempelvis viljefrihet, medan de inte kan säga något om en moralisk kvalitet som ondska. På samma vis kan beteendevetenskaperna och psykiatrin bidra till att belysa vilket slags farlighet som samhället har skäl att lägga vikt vid, men däremot inte hur denna ska avvägas mot andra värden inom ramen för ett välfungerande rättssystem. Sådana frågor kan däremot utredas vidare inom filosofins ram inom specialiteter som etik, politisk filosofi och rättsfilosofi.
  2. Projektet har även ambitionen att utnyttja denna fördjupade förståelse och den normativa teoriutveckling den förutsätter för att utvärdera befintliga förslag på hur psykiskt störda lagöverträdare bör hanteras av samhället och att utveckla nya förslag som bättre än de traditionella kan hantera det problem- och konfliktkomplex som aktualiseras inom området. Av särskild betydelse är här potentialen att befria den svenska debatten från låsningen vid att varje sådant förslag måste baseras i en färdigformulerad preventionistisk (nuvarande ordning) eller retributivistisk (tillräknelighetsläran) straffrättsfilosofisk teori. I nutida straffrättsfilosofisk debatt finns en intressant tendens att på olika vis blanda element ur dessa traditionellt sett motsatta läror och sätta in dem i ett större normativt sam-manhang (Duus-Otterström, 2007), där även generella samhälls¬ideal, etiska idéer kring samhällelig riskvärdering, grundläggande värderingar beträffande olika mänskliga egenskaper m.m. kan ingå i den slutliga teorin.
  3. Genom att samla in samtliga byggplaner, politiska dokument, ritningar och protokoll från olika styr- och arbetsgrupper för rättspsykiatriska ny- och ombyggen kommer en dokumentsamling att upprättas som kan vara utgångspunkt för en rad forsknings-projekt. Initialt kommer vi själva att studera idéutvecklingen på området såsom den avspeglar sig i nybyggnationen, styr- och kontrollfunktioner för byggnationen och de rent arkitektoniska modeller detta lett fram till. Dokumentsamlingen kommer sedan att öppnas för tvärveten-skapliga forskningsprojekt där samarbeten redan har inletts, eller planeras, med, förutom filosofiämnena, vårdvetenskap, juridik, idéhistoria och hälsoekonomi.


Hypoteser/forskningsfrågor

  • Svensk praxis kring psykiskt störda lagöverträdare influeras av en rad föreställningar som enligt förarbeten och lagtext inte ska tillmätas betydelse.
     
  • Dessa föreställningar är på ett teoretiskt plan i potentiell konflikt och tillämpas i praktiken osystematiskt.
     
  • Skillnaden mellan psykiatrisk och juridisk begreppsbildning och bedömningspraxis ger inte grund för den typ av ”enkla översättningar” som kommit att prägla svensk praxis kring psykiskt störda lagöverträdare.
     
  • Begreppet otillräknelighet har inte den klara koppling till traditionell retributivistisk straffrättsfilosofi som det vanligtvis förutsätts ha i teoretiska analyser.
     
  • Värderingar av psykisk störning, det goda samhället och ondska i allmänhet har stor betydelse för synen på psykiskt störda lagöverträdare, trots att sådana föreställningar och värderingar inte explicit uttalas vare sig i svensk debatt eller i straffrättsfilosofisk diskussion.
     
  • Klargörande av begreppsliga glidningar och heterogent användande och outtalade normativa föreställningar kan ligga till grund för en ny, vetenskapligt grundad modell för bemötande av psykiskt störda lagöverträdare, som inte bara innebär ett återvändande till tillräknelighetskravet.
     
  • Analyser av lagstiftning och praxis kring psykiskt störda lagöverträdare av dessa skäl behöver ett breddat teoriperspektiv, från straffrättsfilosofi, etik, psykiatri, neurovetenskap, hälsoekonomi och vårdvetenskap.
     
  • Vilka faktorer har legat till grund för planeringen och utformningen av ny- och ombyggnationsprojekt i rättspsykiatrin?
     
  • Hur har byggnationen anpassats till psykiska sjukdomar och funktionshinder?
     
  • På vilka nivåer fattades beslut och hur såg verksamhetens och brukarnas möjligheter att påverka ut?
     
  • Hur har säkerhetsaspekterna bedömts och påverkat nybyggnationen?
     


Delstudie 1: Brott, straff och ansvar i den svenska modellen från 1965
a) Deskriptiv och begreppslig analys av rättpsykiatrins reglering

Syfte: Klarlägga den svenska regleringen och praktiken kring psykiskt störda lagöverträdare: (a) hur olika centrala begrepp använts och tolkats, (b) hur dessa olika begrepp och föreställningar uppfattats relatera, respektive faktiskt relaterar, till varandra, och (c) hur heterogena förståelse-modeller av centrala begrepp kommit att påverka praxis.

Metod: Deskriptiva och begreppsliga analyser görs av regleringar och praktik rörande psykiskt störda lagöverträdare. Data består av lag- och annan regleringstext från omläggningen 1965 och framåt, förarbeten, domar, utredningar, intervjuer samt allmän politisk och vetenskaplig debatt. Förslag och argumentationer analyseras vad gäller centrala termer och resonemang utifrån etisk, politiskfilosofisk, rättsfilosofisk och medvetandefilosofisk teoribildning.

Preliminära resultat: Den tvärvetenskapliga studiegruppen FILUR (FILosofiska Undersökningar av Rättspsykiatri) har arbetat med dessa frågor sedan 2003. Ett paket av initiala undersökningar kommer under året att refereebedömas för publikation som ett special issue i International Journal of Law and Psychiatry, med fokus på sambandet mellan psykisk störning och kriminalitet (Anckarsäter, Radovic, Svennerlind & Höglund, 2008), den ideologiska och filosofiska bakgrunden till lagändringen 1965 (Svennerlind, 2008), allvarlig psykisk störning (Malmgren, Haglund, Thorén & Radovic, 2008), fri vilja (Juth & Lorentzon, 2008), samt relationen mellan psykisk störning och tillräknelighet (Höglund, Radovic, Radovic & Anckarsäter, 2008). Ytterligare en artikel belyser den svenska biologiska traditionen inom rättpsykiatri (Malmgren, Radovic & Kristiansson, 2008), ett arbete behandlar rättspsykiatri ur ett samhälleligt perspektiv (Dahlin, Holmberg & Torstensson-Levander, 2008) och ytterligare ett de etiska problemen i rättpsykiatrin (Brülde, 2008).

Arbetsplan: Ansvariga för delstudien är Henrik Anckarsäter och Helge Malmgren. Arbetet med att studera och analysera relevanta texter och praktiker kommer att utföras av Christer Svennerlind. Hela forskargruppen kommer att involveras i utvärderingen av analysernas resultat samt i för-fattandet av den vetenskapliga rapporteringen och populärvetenskapliga sammanfattningen.

Pågående arbete: Fr.o.m. maj 2008 har Svennerlind på halvtid arbetat vidare kring frågor om den ideologiska och filosofiska bakgrunden till lagändringen 1965. Arbetet finansieras med ALF-medel.

 
 

b) Intervjustudie med klienter samt personal inom svensk rättspsykiatri och kriminal¬vård (IKAPP)

Syfte: Undersökning av hur personer dömda till kriminalvård eller rättspsykiatrisk vård och de professionella som har att förhålla sig till dem förstår begreppen ansvar, moralisk kompetens, handlingsfrihet, tillräknelighet och resonemang kring brottsorsak. Det övergripande syftet är att påvisa väsentliga skillnader i förståelsen och användningen av dessa begrepp.

Metod: Inom rättspsykiatrin har fyra professionella grupper (140 personer) samt 50 patienter intervjuats. Dessa data bearbetas nu kvantitativt och semikvalitativt. Inom kriminalvården plane-ras följande undersökning: (i) Urval: Fem grupper av klienter om 20 personer, sam¬manlagt 100 personer, kommer att intervjuas. De fem grupperna är (i) svenskfödda män som är dömda för grova våldsbrott, (ii) svenskfödda män som är dömda för sexualbrott, (iii) icke svenskfödda män som är dömda för grova våldsbrott, (iv) icke svenskfödda män som är dömda för sexualbrott samt (v) kvinnor dömda för grova våldsbrott. Genom samförstånd med klienthandläggare, eller annan person med god kunskap om klienterna, kommer det att avgö¬ras vilka som är lämpliga att ingå i studien. Vidare kommer personal att intervjuas utifrån de intagna som väljs ut. (ii)

Exklusionskriterium: Klienter som inte anser att de utfört den hand¬ling för vilken de nu är dömda (oavsett hur klienten i övrigt ställer sig till frågan om ansvar, moraliskt och/eller straffrättsligt). (iii)

Utförande: Den empiriska studien kommer att utföras med en fenomenografisk metod och teori-ram (Marton, 1981). Resultaten av studien kommer sedan även att analyseras med utgångspunkt från filosofisk begreppsanalys. Resultatet av en fenomenografisk undersökning är innehållsliga kategorier som beskriver skillnader i människors sätt att uppfatta och begreppslägga fenomen. Fokus i undersökningen ligger på att kartlägga variationen av sådana uppfattningar. Eftersom vi utgår från att begrepp vanligtvis inte är väldefinierade (jfr Malmgren, Radovic, Haglund & Thorén, 2008), är det naturligt att analysera begrepp med utgångspunkt från hur människor från olika sammanhang (t.ex. personal och klienter inom Kriminalvård, respektive personal och patienter inom rättspsykiatrin) förstår och använder dem. Ett övergripande syfte med en filosofisk begreppsanalys är att klargöra termers innebörd och, inte minst, blottlägga flertydigheter (Malmgren, 1980), med syfte att underlätta kommunikation mellan människor, men även att bidra till vetenskaplig begreppsutveckling samt ge bättre underlag för beslut. Analysen måste förankras i en undersökning av begreppens funktioner, eftersom termers innebörd i stor utsträckning styrs av de roller de spelar i argumentation kring beslut (jfr Malmgren 1984a, 1984b; Brülde 2003). Konflikter mellan sådana roller kan leda till särskilt svårlösta flertydigheter, vilket kan exemplifieras med begreppet allvarlig psykisk störning i rättspsykiatrin. (iv)

Transkription, tolkning och analys: Det inspelade materialet överförs till elektroniska dokument. Transkriptionerna utgör det empiriska underlaget för den kvalitativa analysen. Analysen inbegriper flera konsekutiva steg: kompilering, kondensering, gruppering, jämförelse, betecknande samt kontrastiv analys av de kategorier som har ådagalagts genom dessa steg (Dahlgren & Fallsberg, 1991). Svaren kommer att användas för att finna kategorier som beskriver olika sätt på vilket respektive fenomen kan uppfattas. Resultatet av analysen kommer att jämföras och kontrasteras med analyserna som gjorts i delstudie 1a.

Arbetsplan: Ansvarig för delstudien är Henrik Anckarsäter. Intervjuerna kommer att utföras av Susanna Radovic och Pontus Höglund. Transkription och en primär analys utförs av samma per-soner. Materialet kommer sedan att analyseras av hela forskargruppen. Vetenskaplig rapporte-ring och populärvetenskaplig sammanfattning kommer att skrivas av intervjuarna med stöd av den övriga forskargruppen.

Pågående arbete: Under 2007 har Höglund och Radovic företagit patientintervjuer med avsikt att belysa patienters syn på sin egen tillräknelighet samt ett eventuellt orsakssamband mellan den psykiska störning de har blivit diagnostiserade med och det brott de begått. Syftet är att härigenom ytterligare finna empiriskt underlag för att analysera dessa begrepp. Detta arbete är under författande och kommer att submitteras under 2008. Fortsatta analyser av bland annat kausalitetsuttryck i RPU och kunskapsteoretiska avgränsningar av psykiatrins och psykologins förklaringsfält planeras och har påbörjats. Arbetet har finansierats av Kronobergs landsting samt med ALF-medel under 2008.

Delstudie 1 a & b: Betydelse: Vi avser således här att studera hur begreppen ansvar, moralisk kompetens, handlingsfrihet, brottsorsak och andra närliggande begrepp används av de dömda själva, samt i lag- och annan regleringstext från omläggningen 1965 och framåt, förarbeten, domar, utredningar samt allmän politisk och vetenskaplig debatt. Härmed kan vi genom delvis nya infallsvinklar ge en bättre överblick över centrala termers betydelser och hur de figurerar i för klienten viktiga beslut. Det sammanlagda resultatet av dessa studier kommer att klargöra hur centrala termer används och vilka olika betydelser de har i olika kontexter. Detta kan bidra till att möjliggöra ökad stringens i framtida diskussioner. Vårt tvärprofessionella arbete kommer att visa på vikten och möjligheten av komplementära sätt att förstå och förhålla sig till begreppsbild-ningen. Begreppslig klarhet och därmed möjlighet till intellektuellt redig argumentation är av-görande för vetenskapligt arbete.
 


Delstudie 2. Etisk, politisk- och rättsfilosofisk tolkning, utvärdering och vidareutveckling av modeller för straffrättslig hantering av psykiskt störda lagöverträdare.

Syfte: Utifrån relevant filosofisk teoribildning inom etik, politisk filosofi och rättsfilosofi utveckla modeller för att, i ljuset av rättspsykiatrisk kunskap, dels adekvat tolka data från övriga delstudier, dels kritiskt utvärdera förslag i debatten om samhällets hantering av psykiskt störda lagöverträdare, dels utveckla nya sådana förslag.

Metod: I studien utnyttjas etablerad argumentations- och begreppsanalytisk metodik för att utifrån befintlig teoretisk litteratur inom anförda områden, data från projektets övriga studier samt rättspsykiatrisk kunskap utveckla nya teoretiska modeller av mer komplex och variabel art än traditionella straffrättsfilosofiska skolbildningar. Dessa modeller används som analys¬instrument i övriga studier samt för normativ utvärdering av politiska förslag. Arbetet kommer att ägna särskild uppmärksamhet åt att kunna inkorporera (och närmare analysera) föreställningar och idéer som ligger utanför gängse straffrättsfilosofisk teoribildning, som t.ex. grundläggande etiska idéer om mänsklig normalitet, ondska och moraliskt ansvar, generella samhällsideal och därtill kopplade idéer om rättssystemets adekvata funktion, samhällelig värdering av farlighet, hotfullhet, risk och kunskapsosäkerhet/-brist, m.m.

Arbetsplan: Ansvarig för delstudie 2 är Christian Munthe, i samarbete med Bengt Brülde. Arbetet i projektet kommer kontinuerligt att växla mellan renodlade litteraturstudier med tillhörande teori-utveckling, tillämpningar på i projektet genererade data och politisk och straffrättslig diskussion om samhällets hantering av psykiskt störda lagöverträdare. Med utgångspunkt i traditionell straffrättsfilosofisk positionering i dessa frågor kommer därmed nya teorielement stegvis introduceras i modellerna med beaktande av rättspsykiatrisk kunskap. Resultaten av dessa tillämpningar bearbetas vidare genom att de läggs till grund för vidare teoriutveckling som resulterar i nya modeller. Under projektets sista år utvärderas och analyseras det samlade resultatet i syfte att formulera nyskapande förslag som bättre än de gängse kan hantera de olika värdekonflikter och praktiska svårigheter som framkommit under projektets gång.

Pågående arbete: Brülde och Munthe har i kommande artiklar (Brülde 2008a; Anckarsäter, Forsman, Gustavson, Munthe, & Nilsson, 2008) analyserat etiska problem i rättspsykiatri i allmänhet, respektive samhällets användning av rättspsykiatrisk riskbedömning i synnerhet. Båda har även bearbetat generella frågor kring grunderna för klassificering av människor som medicinskt (däribland psykiatriskt) normala/abnorma och därtill kopplade system för särbehandling (Brülde, 2001, 2003; Munthe, 2007, 2008a). Munthe bearbetar i sin forskning generella grundfrågor kring samhällelig riskvärdering och därpå baserad avvägning mellan hänsyn till vägande allmänintres-sen och individers rättigheter inom en rad olika områden (t.ex. Juth & Munthe, 2007 samt Munthe 2006, 2007, 2008a) och med Brülde har han ett gemensamt forskningsintresse kring moral- och politiskfilosofiska aspekter på folkhälsopolitik (Brülde, 2008b; Moran et al., 2006; Munthe, 2008b & 2008c; Shickle et al., 2007) vilka även äger tillämpning på rättspsykiatrins område.

Betydelse: Studien är avgörande för projektets möjlighet att leverera nyskapande utvärderingar och lösningsförslag. Den svenska debatten, som under flera decennier har varit låst i dikotomin retribution-prevention, kan därmed komma vidare till en mer tillfredsställande avvägning mellan skilda utgångspunkter.



Delstudie 3. FILUR-ARK

Syfte: Att samla dokumentation kring den våg av nybyggnation som planerats, och delvis genomförts, inom svensk rättspsykiatri, särskilt för att förstå styrmekanismer och arbets-processer bakom byggnationen och hur denna anpassas till verksamhetens särskilda karaktär.

Metod/arbetsplan: Under första halvåret av 2008 begärs följande handlingar rörande byggprojekt i rättspsykiatri in från de landsting där byggprojekt pågår/planerats: Politiska styrdokument, politiska beslut och beslutsunderlag, ekonomiska kalkyler inklusive förslag till driftsbudgetar och kostnadsanalyser på patientnivå, protokoll från styrgrupper, projektgrupper och arbetsgrupper, upphandlingsuppdrag, uppdragshandlingar till arkitektfirmor, säkerhetshandlingar, ritningar för nybyggen från översiktsplaner till detaljritningar av närmiljön kring patienter, dokument rörande tillstånd och överklaganden kring byggprojekt. Under våren 2008 samlas också en grupp forskare som ansvarar för den inledande deskriptiva fasen av arbetet. Samarbetspartners söks inom arkitektur, vårdvetenskap, sociologi, idéhistoria, och psykiatri, i första hand från FILUR-gruppen och våra ”grannar” Chalmers tekniska högskola och Malmö Högskola. Ansvarig för denna delstudie är Henrik Anckarsäter, som tillsammans med Christer Svennerlind, Morgan Andersson och Åse Holl kommer att genomföra materialinsamlingen. Arbetsordningen kring det insamlade materialet, för att nå en klar översikt att presentera från respektive vetenskapsgren vid årsskiftet 2008-9, etableras.

Under hösten 2008 sammanställs det insamlade materialet och deskriptiva artiklar kring bygg-projekten sammanställs för respektive vetenskapsområde. Preliminära analyser genomförs inom ramen för FILUR-gruppen. En konferens anordnas runt årsskiftet 2008-9. Där presenteras materialet och olika tvärvetenskapliga projekt diskuteras. Inbjudningar till denna konferens går ut till universiteten, statliga myndigheter, landsting, brukarorganisationer, specialistföreningarna och pressen. Konferensen finansieras på självkostnadsbas av de medverkande. Under 2009 etableras de olika samarbetsprojekten med sikte på tvärvetenskapliga analyser av materialet och publikationer enligt ovan.

Betydelse: Genom detta projekt samlas överskådligt den centrala dokumentationen kring ett mycket viktigt steg i rättspsykiatrins historia, den omfattande byggnation som kanske avslutar ”mentalsjukhuseran” och för rättspsykiatrin in i framtida arbetsformer. Projektet är således av stor historisk betydelse men kan också ge oss ny förståelse för de mekanismer, hänsynstaganden och förutsättningar som styr det rättspsykiatriska arbetet idag, liksom för arkitektoniska lösningar i förhållande till de mycket speciella behov som finns hos rättspsykiatrins patienter och i verksamheten.

Forskningsetiska överväganden
Delstudie 1a, 2 och 3 bygger på offentliga handlingar och rör inte primärt enskilda individer. Etiska aspekter på dessa projekt gäller framförallt kunskapsförmedling och vetenskapligt oberoende. Genom att projekten genomförs på universitetet av forskare som, förutom för kliniker kombinerad grundanställning, saknar egna kommersiella eller andra intressen i rättspsykiatrin, kan en rimlig integritet för projektet säkerställas. Forskningsledarna har också lång erfarenhet av den tredje uppgiften i känsliga frågor. Delstudie 1b innefattar intervjuer med enskilda personer och genomgång av dokumentation som bygger på avidentifierade fall. All förvaring av såväl inspelat som transkriberat material sker i kassaskåp på berörda universi¬tetsavdelningar eller rättspsykiatriska kliniker. Allt material kommer att vara avidentifierat och icke-elektroniska kodnycklar kommer att förstöras vid studiens avslutande. Forskningsetiskt godkännande finns för intervjustudier med såväl patienter som personal inom rättspsykiatrin (Forskningsetikkommittén i Lund, Dnr LU54-01). Ansökan kommer att inlämnas för motsvarande studier inom Kriminalvården.

Genusaspekter
Det finns intressanta och relevanta genusaspekter på frågeställningarna. I en nyligen presenterad studie (Kristiansson & Sturup, 2007) visas att kvinnor i större utsträckning än män anses allvarligt psykiskt störda vid rättspsykiatriska undersökningar. Systematiska skillnader gjordes även i bedömningar av svenskfödda män och män med invandrarbakgrund vad det gäller förekomsten av psykotiska tillstånd. I föreliggande studie har vi valt att dela in materialet i grupper om kvinnor, respektive svenskfödda män och icke svenskfödda män. Detta för att fånga hela variationen av förhållningssätt och förståelsemodeller. Kvinnors specifika villkor kommer därför att representeras och ligga till grund för analytiska ansatser utifrån könstillhörighet.


Referenser
American Psychiatric Association (2000). Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders. 4th edition, text revision (DSM-IV-TR), Washington DC: American Psychiatric Association.
Anckarsäter, H., Radovic, S., Svennerlind, C., & Höglund, P. (2008). The Association between Mental Disorder and Criminality: The Corner-stone of Forensic Psychiatry. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Anckarsäter, H., Forsman, A., Gustavson, C., Munthe, C., & Nilsson, A. (2008). Methodological and Ethical Issues in Forensic Psychiatric Risk Assessments - The Current Development and Practices in Sweden. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Brülde, B. (2001), The Goals of Medicine: Towards a Unified Theory. Health Care Analysis 9 (1), 1-13.
Brülde, B. (2003). The Concept of Mental Disorder. Gothenburg: Philosophy department.
Brülde, B. (2008a). Ethical Problems in Forensic Psychiatry. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Brülde, B. (2008b). Health, Disease and the Goal of Public Health. In Dawson, A. (ed.), Public Health Ethics, Cambridge: Cambridge University Press, forthcoming.
Dahlgren, L.O., & Fallsberg, M. (1991). Phenomenography as a qualitative approach in social pharmacy research. Journal of Social and Administrative Pharmacy, 8(4), 150-156.
Dahlin, M., Holmberg, G., & Torstensson-Levander, M. (2008). Swedish forensic psychiatry: criminological and legal perspectives. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Dnr SU 302-0543-07. Remiss: Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (Ds 1007:5), Dnr SU302-0543-07.
Duus-Otterström, G. (2007). Punishment and Personal Responsibility. Göteborg: Dept. of Political Science, Gothenburg University.
Hart, H.L.A. (1992). Punishment and Responsibility: Essays in the Philosophy of Law. Oxford: Clarendon Press.
Hoflund, O. (1995). Straff och andra reaktioner på brott. Stockholm: Juristförlaget.
Höglund, P., Radovic, F., Radovic, S., & Anckarsäter, H. (2008). Accountability as a Function of Mental Disorder: A Study of Assessments by Mental Health Professionals. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Jareborg, N. (1994). Straffrättens ansvarslära. Uppsala: Iustus.
Ju2007/857/L5. Remissyttrande over promemorian Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare (Ds 2007:5).
Juth, N., & Lorentzon, F. (2008). The Concept of Free Will and Forensic Psychiatry. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Juth, N., & Munthe, C.(2007). Screening: Ethical aspects. In Ashcroft, R., Dawson, A., Draper, H., & McMillan, J. (eds.) (2007) Principles of Health Care Ethics, Chichester: John Wiley & Sons.
Lidberg, L. (red.) (2000). Svensk rättspsykiatri: en handbok. Lund: Studentlitteratur.
Lund, C., & Forsman, A. (2005). Intended Effects and Actual Outcome of the Forensic Mental Care Act of 1992: A Study of 367 Cases of Forensic Psychiatric Investigation in Sweden. Nordic Journal of Psychiatry, 59 (5), 381-7.
Malmgren, H. (1980). Vad är begreppsanalys? Filosofisk Tidskrift 1, 30-42.
Malmgren, H. (1984a). The concepts used in mental health care. Ideals and goals from a philosophical point of view. I: Cronholm, B., & Knorring, L.V. (eds.), Evaluation of Mental Health Services Programs. Stockholm: MFR, 54-63.
Malmgren, H. (1984b). Några reflektioner kring sjukdomsbegreppet. Filosofiska Meddelanden, Göteborgs Universitet.
Malmgren, H., Haglund, B., Thorén, H., & Radovic, S. (2008). A Philosophical View on Concepts in Forensic Psychiatry. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Malmgren, H., Radovic, S., & Kristiansson, M. (2008). Biological Perspectives on Swedish Forensic Psychiatry. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Marton, F. (1981). Phenomenography - describing conceptions of the world around us. Instructional Science, 10, 177-200.
Marton, F., & Both, S. (1997). Learning and Awareness. Malwah, New York: Lawrence Erlbaum Associates
Moore, M.S. (1980). Legal Conceptions of Mental Illness. I: Brody & Engelhardt (eds.), Mental Illness: Law and Public Policy. Dordrecht: D. Reidel.
Moran, N.E., Shickle, D., Munthe, C., Dierickx. K., Petrini, C., Piribauer, F., Czabanowska, K., Cowley, H., Blancafort, S., & Petsetakis, E. (2006). Are Compulsory Immunisation and Incentives to Immunise Effective Ways to Achieve Herd Immunity in Europe? In Selgelid, M., & Battin, M. (eds.), Ethics and Infectious Disease, London: Blackwell.
Munthe, C. (2006). Vad är ett allmänintresse? In Peterson, O. (ed.), Medieetik under debatt, Stockholm: SNS förlag.
Munthe, C. (2007). Preimplantation Genetic Diagnosis: Ethical Aspects. In Encyclopedia of Life Sciences, Chichester: John Wiley & Sons.
Munthe, C. (2008a). Arbets(o)förmåga: begreppsliga och etiska anmärkningar. In Vahlne-Westerhäll, L. (red.), Arbets(o)förmåga – ur ett mångdisciplinärt perspektiv, Stockholm: Santérus, 21-46.
Munthe, C. (2008b). The Goals of Public Health: An Integrated, Multi-dimensional Model. Public Health Ethics 1 (1), 39-52.
Munthe, C. (2008c). Etik och folkhälsa – grundfrågor och konfliktområden. In Ejlertsson, G,. & Andersson, I. (eds.). Folkhälsa som tvärvetenskap, Lund: Studentlitteratur, forthcoming.
Munthe, C, Radovic, S., Anckarsäter, H. (2010) Ethical issues in forensic psychiatric research on mentally disordered offenders. Bioethics 24;1:35-44
Prop. 1990/91:58. Proposition: Om psykiatrisk tvångsvård m.m.
Prop. 2007/08:97. Proposition: Påföljder för psykiskt störda lagöverträdare.
Shickle, D., Richardson, E., Day, F., Munthe, C., Jovell, A., Gylling, H., Vos, R., Takala, T., Petrini, C., Torlone, G., Moran, N.E., Holme, I., El-Arifi, K., Hunt, A., Griffin, M., Coupland, A., & Stroud, L. (2007). Public Policies, Law and Bioethics: A Framework for Producing Public Health Policy Across the European Union, Leeds: University of Leeds. URL
SOSFS 1996:14 (M). Socialstyrelsens författningssamling.
SOU 1996:185. Betänkande av Straffansvarsutredningen: Straffets gränser, del I (överväganden och förslag).
SOU 2002:3. Betänkande av Psykansvarskommittén: Psykisk störning, brott och ansvar.
Svennerlind, C. (2008). Philosophical Motives for the Swedish Criminal Code of 1965. Submitted to International Journal of Law and Psychiatry.
Tännsjö, T. (1999). Coercive Care: The Ethics of Choice in Health and Medicine. London: Routledge.
West, D.J., & Walk, A. (eds.) (1977). Daniel McNaughthen: His Trial and the Aftermath. London: Gaskell Books.

Till sidans topp

© Göteborgs universitet, Box 100 , 405 30 Göteborg
Tel. 031-786 0000, Kontakta oss

Om webbplatsen | Karta